Fastigheter & Självtillit - Vem har rätt att kalla sig investerare?
- Property Effect
- 13 apr.
- 8 min läsning

Efter veckans kaos har många sett hur sårbart deras kapital är på börsen och börjat fundera över hur trygga deras investeringar är. Och många känner sig inte ens som investerare - även om de gör olika affärer. Frågan är - vad krävs egentligen för att få kalla sig för en investerare och varför tenderar vi att förminska oss själva och våra resultat? Är du nyfiken på hur du kan stärka din självtillit och dina resultat? Häng med i veckans blogginlägg!
Den senaste veckan har varit minst sagt skakig. Politiska utspel om handelstullar har fått börserna att rasa – för att sedan studsa tillbaka lika snabbt. Det finns även de som spekulerar om att dessa utspel har gränsat till olaglig insiderverksamhet då det sägs att de som tjänat mest på den skakiga börsen i veckan även haft insyn i de politiska besluten som legat till grund för oroligheterna.
Jag kommer inte att gå in i sådana spekulationer, det vi däremot vet och vad som är ett faktum är att många hållit andan den sista veckan då de har sett hur sårbart och utsatt deras kapital kan vara på börsen. De som har förstått att investeringar är ett långsiktigt spel och som har hållit sig ifrån att agera i panik är de som det har gått bäst för.
Mitt i all denna turbulens har jag blivit kontaktad av många personer som undrat och frågat mig hur de ska tänka och agera. Många av dem har varit oroliga – såklart. Men det jag också har sett är något otroligt värdefullt: de flesta har haft modet och tålamodet att sitta still i båten. De har hållit huvudet kallt och undvikit att reagera.
Och vet du vad?
Det är ett riktigt investerarmindset.
Men ändå, när jag sagt det till dem så har jag ofta fått samma svar:
"Men jag är ju ingen investerare… jag har bara lite sparande på börsen."
Eller:
"Investerare – det är ju någon som lägger in stora pengar i projekt utan att behöva bry sig om pengarna - och det är ju inte jag. Jag är ju bara en småsparare."
Det är så intressant, tycker jag. För det visar hur många av oss har en bild och en definition av att en riktig investerare är någon annan. Någon med miljoner på banken. Någon som aldrig gör fel. Någon som inte är… tja, en vanlig löntagare med barn och vardag.
Vad (och vem) är egentligen en riktig investerare?
En av personerna jag pratade med i veckan sa att fastigheter känns “för stort” och riskfyllt. Och jag förstår att de tankarna kan finnas. Det är lätt att tänka att investeringar (framförallt fastigheter) måste vara komplicerat och riskfyllt.
Det vi ofta glömmer är att många av oss redan har gjort fastighetsaffärer – när vi köper ett eget hem.
Så låt mig därför ställa frågorna:
👉 Vad krävs egentligen för att få kalla sig för en fastighetsinvesterare? Och varför känns det enklare att köpa en bostad till sig själv än att köpa en investeringsfastighet?
Finns det en minsta mängd antal (och typ av) fastigheter man behöver äga eller ha ägt för att ha ”rätt” att kalla sig fastighetsinvesterare? Och var går i så fall den magiska gränsen?
Har man rätt att kalla sig fastighetsinvesterare om man hyr ut sin lägenhet, sommarstuga eller attefallare på tomten? Eller är det "någon annan", någon som gör "svårare" affärer som klassas som investerare? Och vem har i så fall bestämt svårighetsgraden för att få kalla sig fastighetsinvesterare?
Att köpa investeringsfastigheter behöver egentligen inte vara mycket mer komplicerat än att köpa en egen bostad, vilket du garanterat antingen har gjort, eller har övervägt att göra i ditt liv.
När vi köper en bostad för eget bruk tänker vi nog inte så ofta strategiskt och investerar-mässigt, eller på att kapitalet vi går in med i vår egen bostad ska jobba för oss och ge en avkastning. (Även om det blir så indirekt om vi en dag väljer att sälja bostaden och den gått upp i värde och vi säljer med vinst).
Skillnaden med investeringsfastigheter är att du från dag ett vill säkerställa att det kapital du går in med jobbar så bra som möjligt för dig.
Många som är rädda för investeringar i fastigheter glömmer att de (precis som den egna bostaden) faktiskt finns på riktigt och går att "ta" på. Det är en realtillgång och går inte att jämföra med börsen och diverse spekulationer som kan falla fritt från en dag till nästa.
Oavsett om du investerar i fastigheter för att tjäna pengar från dag ett - eller för att själv bo i en så är det faktiskt samma principer som gäller. Och det är egentligen bara grundläggande kunskaper som krävs för att lyckas.
Och det fina med bostadsfastigheter är att människor alltid behöver tak över huvudet och någonstans att bo - vad som än händer i världen!
Varför förminskar vi oss själva, våra kunskaper och våra resultat?

Jag tror att det mest fundamentala för att lyckas som investerare (oavsett om det är fastigheter eller något helt annat) varken handlar om strategi eller kapital.
Det handlar om hur du ser på dig själv. Hur stark självtillit du har. Och om vilka budskap du väljer att mata dig själv med.
Och jag märker och hör att oerhört många förminskar sig själva. De tänker- och pratar negativt om sig själva, inte minst när det kommer till pengar, ekonomi och investeringar. Många brukar säga till mig att de inte kan, att de inte förstår, att de inte är redo, att de inte har tillräckligt... att de är för dåliga på saker och ting. Och det gör mig ledsen att höra att de väljer att se på sig själva så.
Min övertygelse är att: VEM SOM HELST kan lyckas med investeringar - så länge vi tror det om oss själva.
Du behöver inte ens ha gjort din första affär för att vara och känna dig som en investerare. Du kan börja tänka, känna och agera som en redan idag.
Det är just det tankeskiftet som gör skillnaden. Det är när du börjar se dig själv som en person som kan fatta ekonomiska beslut, som får ta plats i investeringsvärlden, som du också börjar ta steg framåt. Och då börjar också dina resultat att förändras!
När grundlägger vi vår självtillit?
Så varför förminskar så många sig själva och håller sig själva nere? Och varför är det så många som inte kan identifiera sig med att vara en investerare? Börjar det kanske redan i tidig ålder när vi matas med andras föreställningar och om vad det innebär att vara investerare? Att det är något "vi" inte är? Att "vi inte hör hemma i det facket"? Att vi "bara är småsparare" och ingen "riktig" investerare? Och frågan är - låter vi det som vi hört från tidig ålder och som vi matas med från omgivningen påverka vår syn på oss själva och vår förmåga att lära oss nya saker?
Påverkar det i sin tur vår förmåga att göra investeringar och affärer? Och hur mycket av det vi har hört (och hör) hjälper oss? Hur mycket av det håller oss tillbaka (och därmed även våra resultat)?
Det är också rätt intressant att fundera över vilken roll media spelar i att befästa gamla begränsande övertygelser.
Jag har reflekterat mycket över det den här den senaste veckan, inte minst när de sprider och trycker in bilden av "stackars vanliga småsparare". Vad är egentligen skillnaden mellan en småsparare och en investerare? Är en småsparare ett stackars värnlöst offer medan en investerare är något (eller någon) annan?
Frågan är...har "småsparare" rätt att kalla sig investerare?
Min yngsta son som fyller 18 nu till sommaren har en NPF diagnos och han har alltid haft det oerhört kämpigt i skolan - inte minst när det kommer till akademiska ämnen som matte.
Han har nu helt på eget initiativ börjat sätta sig in i hur ekonomi fungerar och avsätter varje månad en liten del av sitt studiebidrag till månadssparande. I vintras ville han också lära sig hur börsen, aktier och fonder fungerar. Och vi satte tillsammans upp ett aktiekonto till honom, där jag såklart hjälper honom som förmyndare.
För några dagar sedan sa han till mig:"Mamma, jag tror jag ska köpa lite mer aktier nu när priserna gått ner. Jag känner mig som en riktig investerare, för jag vet hur jag kan gå in och titta på siffrorna på mitt sparande, jag vet vad jag har på mitt aktiekonto och jag förstår när jag ska vänta med att sälja och när jag ska köpa mer."
Och hans ord om sig själv fick stoltheten att bubbla inom mig.
Han har idag förmågor som många (inte minst skolan) hade svårt att se att han nånsin skulle kunna få när han var yngre.
Jag har alltid uppmuntrat honom att tänka snällt och positivt om sig själv. När han var jätteliten började jag till exempel att klistra upp post-it lappar i hans rum med uppmuntrande, positiva ord. Orden var kopplade till vad som var bra med honom och sånt som är viktigt att påminna sig om för att må bra på insidan. Han fick dra en lapp varje kväll innan han skulle somna.
Med positiv uppmuntran har han sakta men säkert växt och utvecklats till en klok och insiktsfull ung vuxen som tar eget ansvar. Inte bara för sin ekonomi. Han har modet att vara nyfiken på livet, att prova nya saker och tror på att han klarar av att lära sig nya saker.
Så frågan är - är då inte min son en investerare? Varför/ varför inte? Och vem bedömer i så fall det? Är det inte viktigast vad vi själva tänker och tycker om oss själva?
Det fina är - det är aldrig för sent att bygga upp vår självtillit. Vi kan ändra vår syn på oss själva och vår förmåga när som helst i livet. Frågan vi behöver ställa oss är hur länge vi vill vänta på att förändra våra resultat?
Veckans lilla stärkande steg – små insatser för stora resultat
Oavsett om du har kommit igång med investeringar eller inte – så länge du har börjat intressera dig har du redan påbörjat din resa. För att komma vidare och stärka din självtillit för fortsatta steg framåt uppmuntrar jag dig att den kommande veckan ta ett par minuter och fundera över detta:
🚀 Reflektioner denna vecka:
1. Vad tänker och tycker du kring det här med definitionen av en investerare? Ser du dig själv som en investerare eller inte? Vad ligger till grund för dessa tankar och vad skulle du behöva för att börja se dig själv som en?
2. Vad kan du redan idag / vad känner du dig trygg i när det gäller pengar, ekonomi och investeringar?
3. Vad skulle du behöva för att stärka din självtillit ännu mer när det kommer till pengar, ekonomi och investeringar?
Du kanske blir förvånad över hur mycket du redan vet – och hur lite som krävs för att ta nästa steg. 😊

Vill du bygga upp din självtillit och trygghet som investerare från grunden?
Då kan vårt kommande sprillans nya mentorprogram "Bli investerar-redo" vara något för dig.
Vi har nu öppnat upp intresseanmälan och släpper platserna inom kort – du som läser vår bloggen kommer att få förtur till en plats!
Vill du läsa mer och vara först ut att få mer information? Titta då in här:
Kom ihåg:
"Självtillit är inte att veta allt från början – det handlar om att lita på att du kan lära dig längs vägen".
Jag hejar på dig! 🚀
Linda, Property Effect
Comments