Ägandeformer - vad behöver du ha koll på?

Vad behöver du tänka på när det gäller ägandeformer av fastigheter? Hur kan ägandeformen påverka dina möjligheter som fastighetsinvesterare? I veckans blogginlägg går jag igenom grunderna och delar några viktiga tips!

Jag får ofta frågor kring vad man ska tänka på när det gäller fastigheter och ägandeformer som fastighetsinvesterare och vilken av dessa man helst ska välja. Allt beror naturligtvis på vilken marknad du vill investera i, vilket ditt syfte är (om du ska köpa för att sälja av och bygga kapital eller behålla för uthyrning) och även ifall du köper fastigheterna i ditt privata namn eller via bolag.

Oavsett vilket är det mycket viktigt att ha koll på olika ägandeformer och vad dessa erbjuder för möjligheter, hinder och legala förpliktelser.

Generellt brukar jag säga att friköpta fastigheter är det bästa och att föredra – då du i en sådan oftast har stor frihet att göra vad du vill som fastighetsägare.

Bostadsrätt eller Äganderätt?

I Sverige är de vanligaste ägandeformerna av bostadsfastigheter Bostadsrätt samt Äganderätt.

De flesta lägenheter i Sverige är bostadsrätter och ägs därmed av en bostadsrättsförening – vilket är en rätt unik ägandeform internationellt sett. Det här innebär att du egentligen köper in dig i en andel av föreningen och har NYTTJANDERÄTT till den lägenhet du betalat för. Du kan juridiskt sett förlora denna nyttjanderätt om du t.ex. bryter mot föreningens stadgar.

Bostadsrätter har även en månadsavgift som går till föreningen för att täcka gemensamma kostnader – som tak, fasader, trapphus, trädgårdsskötsel, snöröjning osv. Föreningen har en styrelse (som oftast består av medlemmar / bostadsrättsinnehavare i föreningen). Det är styrelsen som beslutar om avgifter, underhållsbehov osv.

Äganderätt innebär att du äger fastigheten fullt ut (dvs. den är friköpt) och du har full beslutsrätt kring denna. Ofta innefattar denna ägandeform att du även äger kringliggande mark (främst när det gäller småhus). När det gäller just småhus i Sverige är äganderätt (dvs. friköpt) allra vanligast.

Äganderättslägenheter är fortfarande ovanligt i Sverige, men har börjat göra visst intåg i storstadsområdena. Oftast är detta lägenheter i en nyproduktion, vilket gör att de generellt har ett högt försäljningspris.

Freehold eller Leasehold?

I UK är de vanligaste ägandeformerna Freehold och Leasehold.

Freehold är motsvarigheten till äganderätt i Sverige, vilket innebär att fastigheten och marken den står på är friköpt – du köper alltså den fullständiga äganderätten.

Leasehold innebär att du köper nyttjanderätten av en fastighet under en viss bestämd tidsperiod. Du är då "leaseholder" och någon annan har äganderätten (denne är alltså "freeholder").

De flesta lägenheter i UK ägs i form av Leasehold.

Leasehold påminner till viss del om bostadsrätt i Sverige – men med en stor skillnad: Lease perioden är tidsbegränsad och när fastigheten säljs räknas den nyttjade perioden av från den ursprungliga leasing perioden. Normalt startar en leasehold period på 999 år, så i praktiken fungerar den som livstid.

Men det är VIKTIGT att du kollar hur många år som återstår på leaseholden innan du köper – ju kortare tid, desto svårare kan det vara att finansiera eller sälja.

I UK gäller också att de flesta lägenheter med Leasehold har en “Ground Rent” och/ eller “Service Charge” – dvs. en månadsavgift som täcker gemensamt fastighetsunderhåll.

Vad är tillåtet och inte?

Ägandeformen styr ofta vad som är tillåtet och inte. Därför är det oerhört viktigt att säkerställa vilken ägandeform just den fastighet du är intresserad av har - och även om det finns några andra begränsande regelverk som kan påverkan den typ av fastighetsverksamhet du tänkt ägna dig åt.

I Sverige begränsar många bostadsrättsföreningar exempelvis:

• andrahandsuthyrning

• korttidsuthyrning via Airbnb

• juridiska personer (bolag) som ägare

  
  

I UK är det generellt tillåtet med obegränsad uthyrning och juridiska personer som ägare av en leasehold – men även här kan det finnas begränsningar i Lease Agreement gällande t.ex. korttidsuthyrning. Så du behöver alltid läsa igenom avtalen och förstå vad som gäller innan du går in i en affär.

Månadens fastighetsnyckel: förstå ägandeformerna: 

Innan du bestämmer dig för en marknad eller en specifik fastighet – säkerställ alltid dessa saker:

✅ Vilka ägandeformer finns och vilka möjligheter/ begränsningar innebär dessa?

✅ Får du som utländsk investerare ens äga mark / fastigheter i det land du tittar på? ✅ Vad säger stadgarna (t.ex. i en Brf Sverige) eller Lease Agreement (i UK)? ✅ Finns en fast månadskostnad? Vad ingår och hur påverkar det din kalkyl? ✅ Är andrahands- eller korttidsuthyrning tillåten? ✅ Kan- och får fastigheten köpas av ett bolag?

Svaren på dessa frågor kan göra hela skillnaden mellan en bra affär – och ett kostsamt misstag.

Vill du lära dig mer om fastighetsägande?

I våra lite mer fördjupade kurser och mentorprogram får du all hjälp du behöver för att ta rätt beslut i dina fastighetsaffärer – både när det gäller ägandeformer, uthyrning, skatt, finansiering, analyser och mycket mer! 

Är du nyfiken och vill veta lite mer om våra kurser och program? Då kan du läsa mer här på vår hemsida: www.propertyeffect.com/vara-utbildningar

En av många anledningar till att jag valt just UK är att du har större frihet till uthyrning - oavsett ägandeform! Vill du veta mer om UK? Nyfiken på våra kurser och mentorskap? Då är du varmt välkommen att höra av dig!

Jag hoppas att du i veckans blogginlägg har fått lite mer insyn och förståelse för hur det här med olika ägandeformer fungerar och även hur detta kan påverka dig som fastighetsinvesterare.

Hoppas också att vi ses framöver i någon av våra kurser eller program! 🏘

Linda, Property Effect

#propertyeffect #beeffectful